Läsplan för Efesierbrevet

15/4 – 1:1-14
16/4 – 1:15-23
17/4 – 2:1-10
18/4 – 2:11-22
19/4 – 3:1-13
20/4 – 3:14-21
21/4 – 4:1-6
22/4 – 4:7-24
23/4 – 4:25-32
24/4 – 5:1-7
25/4 – 5:8-20
26/4 – 5:21-33
27/4 – 6:1-9
28/4 – 6:10-20
29/4 – 6:21-24

(Genomgången av Efesierbrevet kommer sträcka sig över betydligt längre tid än bibelläsningsplanen. Det innebär att du kanske får gå tillbaks till viss textavsnitt och friska upp minnet allteftersom.)

Författare & datering

Paulus

Det är inte lika självklart att se Paulus som författare till Efesierbrevet som till t.ex. Galaterbrevet. Vad gäller Efesierbrevet menar en del att likheterna mellan detta brev och Kolosserbrevet är så stora att det troligen är någon som försökt att kopiera Paulus. Andra pekar på att brevet skiljer sig i ordval och språklig stil från övriga Paulusbrev. Författarskapet är alltså omdebatterat vad gäller Efesierbrevet men här väljer vi att se Paulus som författaren. När vi läser Efesierbrevet förstår vi att det är skrivet under en period av fångenskap (3:1; 4:1;6:20). Då är frågan under vilket fångenskap:

• Caesarea

• Efesos

• Rom

Det mest troliga är att det rör sej om fångenskapen i Rom och då blir tidpunkten någonstans mellan 60-62 e.Kr.

Mottagare

I 1:1 står det att brevet är riktat till ”de heliga som bor i Efesos”. Just det uttrycket ” i Efesos” saknas i de äldsta handskrifterna och här finns bara ett tomrum. Därför är man ganska övertygad om att Efesierbrevet från början varit ett rundbrev, alltså ett brev som skickats till flera församlingar. Då kunde de när brevet lästes upp i församlingen sätta in rätt namn i tomrummet. Något annat som talar för att det är ett rundbrev är att det är så allmänt hållet. Hade Paulus skrivit ett brev enbart till församlingen i Efesos borde det ha varit mer personligt färgat. Paulus hade vistats ganska lång tid i församlingen (3 år enligt Apostlagärningarna 20:31)

Orsak & Syfte

Brevet har ingen tydlig orsak. Det kan bero på att det troligen var ett rundbrev från början. Syftet med brevet är att Paulus vill göra klart att hemligheten i Kristus, Guds frälsningsplan nu har blivit uppenbar och tillgänglig för alla. Han vill berätta om den rikedom som finns i Kristus och han vill belysa församlingens underbara utgångsläge. Brevet har därmed två huvudteman: Kristus och församlingen.

Kännetecken i Efesierbrevet

Efesierbrevet är ett Kristusbrev och i än högre grad ett brev om församlingens ställning. Brevet är en pärla, en källa så rik att den är omöjlig att tömma. När förkunnaren Martyn Lloyd-Jones en gång i tiden skrev en kommentar över bokens sex kapitel slutade det med en bokserie på åtta böcker (3100 sidor). I maj 1558 började Calvin en predikoserie över Efesierbrevet och det blev 48 tillfällen innan han hunnit igenom brevet.

Nils Pollack skriver:
Efesierbrevet är ett församlingsbrev. Dels talar det mycket om församlingen och dels är det ett brev till församlingen i alla tider under hela församlingens långa tidsålder. Boken framställer församlingen under olika bilder. I första kapitlet har vi ”kroppen”. I kapitel 2 läser vi om ”en enda människa…en ny människa” som består av troende jude och troende hedning. Vi har ”Guds husfolk” (1917 års övers) eller ”Guds familj” som Hedegård översätter det i sin text. Där finns också ”templet”. I det femte kapitlet finns indirekt bilden av församlingen som ”Kristi brud” (Pollack Nils – sida 7).

John Stott betonar i sin kommentar över brevet att vi här får möta en ny gemenskap, en ny samhällsordning, skiljemurar som tidigare fanns är nu nedrivna och Gud har i Jesus Kristus skapat en ny enhet. Församlingen ska därmed erbjuda en ny och alternativ miljö.

I Efesierbrevet förenas lära och liv på ett fantastiskt sätt. Här läser vi om att vi är välsignade, försonade och att vi fått den helige Ande som en försmak på en större verklighet. Församlingen beskrivs i närmast hissnande termer och det betonas att Kristus är församlingens huvud och herre.

I ”The Message” har Eugene Petersson en liten inledning till varje bibelbok och i Efesierbrevets inledning skriver han bl.a. så här (Peterson Eugen – sida 511):
Det vi vet om Gud och det vi gör för Gud hamnar ofta i otakt med varandra i våra liv. Men för att vi ska bli den sortens människa som det var meningen att vi skulle vara måste den organiska enhet som tro och handlingar bildar bevaras intakt.

Paulus brev till efesierna fogar samman det som har slitits isär i vår trasiga, syndiga värld. Han börjar med en jublande exposé över vad de kristna tror om Gud och lägger sedan (som när en läkare lägger bitarna till rätta efter ett benbrott) vår tro och vårt liv inför Gud i rätt förhållande till varandra, så att de båda delarna – tron och handlingarna – kan läka ihop och växa samman till ett enda starkt och friskt ben.

I detta brev finns också den kända beskrivningen av den ”kristna vapenrustningen”, en intressant bild. Eftersom Paulus när han skriver detta brev sitter i fångenskap ser han med största sannolikhet soldater i sin närhet ganska ofta och det är kanske därför han använder just denna bild. Men hur ska vi förstå denna bild nu? Fundera gärna över det.

 

Följ med oss på vandringen genom Efesierbrevet. Varje onsdag kommer ett nytt avsnitt att läggas ut på vår hemsida och vår Facebooksida.

Du kan även ladda hem denna bibelläsningsplan som en PDF-fil. Klicka då här: Bibelläsningsplan Efesierbrevet